Värmländska särdrag

Värmländskan har influerats av många andra dialekter men även av norskan. Dialekten låter också olika beroende på vart i Värmland man är. Närmare norska gränsen låter värmländskan mer som norska. Ett exempel på påverkan utifrån är att man som i norskan går upp i ton i slutet av ord, detta gäller dock inte i alla delar av Värmland. Vissa vokaler byts ut, till exempel fågel blir fôggel (föggel). Ibland kan "onödiga" ord tas bort, värmlänningar kan också slöddra lite, ett exempel från WIkipedia är "och i ån är (det) en ö" som blir "å i åa ä e ö". Några ord använd i andra former än i rikssvenskan, ex. han spring fort. Nu hinner jag inte mer, Hejdå! //Vidar